0 Plagg
| Se Varukorg
Hem / Produktion

Tillverkningsateljén i Digoin har omkring 35 anställda

Varje färdigsytt plagg genomgår noggranna kontroller för att eventuella brister i framställningen ska upptäckas innan plagget lämnar fabriken.

”Framtagning av skisser, val av tyg, framställning av modellplagg.”

Bakom varje framtagen modell ligger ett gediget arbete. Först görs skisser av det tänkta plagget, därefter syr man upp ett modellplagg i det utvalda tyget. Detta plagg testas sedan i tålighet och funktion. Utfaller resultatet till belåtenhet läggs det till kollektionen.

Framtagning av klippschema

Le Laboureur använder systemet Lectra i sitt klipparbete. Detta digitaliserade system gör det möjligt att omforma varje bit på dataskärmen före klippning. Varje förändring som görs på något plagg görs dessutom automatiskt på alla storlekar i denna modell. Plaggens former och förändringar återspeglas hela tiden på dataskärmen vilket medför en kontinuerlig kontroll av framställningen.

Klippning

När modellen färdigformats i datorn träder klippavdelningen i aktion. Tyget rullas successivt ut över klippbordet i tjocka lager. Varje lager av tyg innehåller alla delar till en modell. Efter att mönstret placerats perfekt på tyget med hjälp av ”värmeklister” utförs klippningen manuellt med hjälp av vertikala saxar för att garantera ett perfekt resultat.

"Arbetet med detaljerna görs manuellt med största noggrannhet. Det gäller såväl linningar, kragar som fickor.”

”Slutgiltig kvalitetskontroll”

Material

Manchester

Le Laboureur använder ett mycket kraftigt och slitstarkt manchestertyg (franska ”Velour”) med en vikt på 545 g/m². Tyget har en fin lyster utmärkt passande för såväl arbete som fritid.

Sedan september 2013 består manchestertyget av 85% bomull och 15% polyester. Ett arbete är påbörjat med att konvertera produktionen av plagg i manchester och mollskinn till certifierad ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar till september 2014. Då i 100% bomull.

Manchestern har sitt ursprung i en sammet som på rätsidan har korta, tätt packade trådar där stödtrådarna bara syns från baksidan. Denna teknik kan användas för såväl siden och bomull som ylle, hampa och jute. Sammetseffekten kan man få fram på två olika sätt, antingen genom att sätta till en kompletterande varptråd som när den krusar sig ger en sammetsyta åt tyget, eller genom inslag i varpen som ger samma effekt. Tygerna kallas sammet ”med varptråd” respektive ”sammet med inslag”. Sammet ”med varptråd” har funnits ända sedan medeltiden och kallades då ”samit”. Det var engelsmännen som år 1720 introducerade den mer hållbara varianten ”sammet med inslag”. Sammetssortimentet omfattar sex stora familjer: släta, tusenstreckade, räfflade, tvinnade, stjärnmönstrade varpade och kablade.

Mollskinn

Mollskinnet är mycket tätt och starkt, 420 g/m², vävt av 100 % bomull. Ett resistent tyg som i likhet med manchestern tål hårt slitage och åldras vackert.

Linnetygerna uppskattas för sin skimrande, levande yta, för sin exceptionella absorptionsförmåga och sin slittålighet. Dessa egenskaper ger linneplaggen en unik följsamhet och gör dem mycket behagliga att bära. Linfibrernas dåliga elasticitet och deras variation i längd och tjocklek gör att de inte tillhör tillverkarnas favoriter, i motsats till den lättspunna bomullen. Det är därför spinningen av lin riktar in sig på speciella formationer av blöt eller torr tråd eller olika blandningar som ger skiftande kvalitéer. Spinning med våt tråd ger tyg med ytterst fina trådar, skimrande, starka och regelbundna. De används för fabrikation av tyger med mycket hög kvalité.Spinning med torr tråd ger grövre och mera ojämna tyger än det med våt tråd och används mest för industriändamål. Spinning med blandade trådar ger ett tyg med specifika effekter. Vi använder ett tyg av 52 % lin och 48 % bomull vilket ger både en vacker lyster och stadga.

Hängsle

Våra hängslen är tillverkade av 81% polyester och 19% elastan samt slag i läder. Om bruket och tillverkningen av hängslen går tillbaka ända till Henri III:s tid, är det inte förrän under revolutionen som de verkligen kom på modet och har sedan utvecklats i form och modell fram till våra dagar. De första hängslena fabricerades i trä av två fransmän från Rouen, Duval och Gosse. år 1826 lyckades en annan fransman vid namn Antheaume, konstruera elastiska hängslen. Han började med att väva ett tyg som liknade ett ihåligt rör. Detta tyg klippte han sedan i remsor. Sex remsor blev lagom bredd för hängslen. Han kombinerade sedan remsorna med gummitrådar som han importerade från England. Utvecklingen har fortsatt utan avbrott och idag är hängslen en verkligt dekorativ modedetalj. / Ur "Klädindustrin" av Jean Alliaire 1947.